12. Efter JK - ST och jag stämmer staten
Då anmälan till Justitiekanslern plötsligt slutade med att de inte ansåg att ärendet låg på deras bord och föreslog den arbetsrättsliga vägen framåt, trots att den inte på några sätt är möjlig eftersom jag var provanställd, fanns bara en väg framåt:
ST väljer att stämma staten för att ärendet är väldigt principiellt viktigt och för att (citat):
“JK:s beslut kan i värsta fall innebära att det finns en lucka i lagen – att en statligt anställd inte kan få prövat om hens yttrandefrihet blivit kränkt av staten. Det öppnar upp för att staten godtyckligt ska kunna göra sig av med anställda, baserat på vilken politik som styr Sverige för tillfället. Det skapar en osäkerhet bland våra medlemmar och är ett stort frånsteg från det system vi har, där anställda bedöms utifrån sitt kunnande och sin skicklighet.”
Den 23 maj 2024 inkom ett brev från Justitiekanslern som nu företräder Energimyndigheten i stämningen av staten.
Brevet är 12 sidor långt, och jag publicerar här ST’s svar på brevet:
Svaret på ovanstående brev inkom från Justitiekanslern den 30 september och redovisas här i sin helhet. Viktigt i sammanhanget var bl a att Staten inte påstår att ett engagemang i Rebellmammorna eller vad den anställde på ett rent personligt plan hyser för åsikter innebär en intressekonflikt som i sig utesluter en godkänd säkerhetsprövning hos Energimyndigheten (punkt 2).
De punkter 52-55 som hänvisas till kommer från JKs tidigare inlaga från 23 maj (JK företräder alltså nu staten):
Den 18-19 maj 2026 togs fallet upp i Stockholms tingsrätt! Jag fick tre domare; Göran Lundahl (Tingsrättens domstolschef), Axel Taliercio och Céline Holmberg. Båda dagarna var åhörarplatserna helt fulla.
Jag fick avge mitt vittnesmål första dagen, och helt ärligt har jag svårt att bedöma hur det gick. Men jag gjorde mitt bästa för att försöka svara tydligt och koncist. Den andra dagen fick min dåvarande enhetschef och avdelningschef vittna. Det framkom ganska tydligt (tyckte jag) att båda for med osanning.
Jag fick sånt fint stöd från både Rebellmammor, Rebellpappor, Greenpeace samt vänner och kollegor! Min advokat Joakim Lindqvist från Fackförbundet ST gjorde ett helt fantastiskt arbete!
Utanför rättssalen i Tingsrätten.
Domen
Domen kom den 25 juni.
Det blev en mycket märklig dom. Som om domarna var rädda för att formulera sig, så de kom inte till själva kärnfrågeställningarna. De konstaterade enbart är det som hänt både var rätt och fel. Det konstateras i alla fall tydligt (vilket ju är bra), att myndigheten kränkt mina grundläggande rättigheter, så jag tar det hela som en delvinst
Så här skriver domstolen själv:
https://www.domstol.se/nyheter/2026/06/dom-i-malet-mellan-den-s-k–rebellmamman-och-staten/
Hela domen finns i sin helhet att läsa här:
https://drive.google.com/file/d/1CvLv9cEgFGEaMpw9ZmmEbJavoggR0w0b/view?usp=drive_link
Och mötesprotokollet om vad som hände i Tingsrätten finns här:
https://drive.google.com/file/d/1du6M2uk4uW85orF-YUE-9H6_TUjlS0kv/view?usp=drive_link
Vi överklagar naturligtvis!
Jag lägger in STs insändare, eftersom de formulerar sig bättre än jag gör när det kommer till det juridiska.
Domen överklagades alltså till Arbetsdomstolen.
Vi överklagade eftersom vi uppfyllde alla de tre förutsättningar som gäller för att man ska kunna överklaga en Tingsrättsdom:
- otydlig dom;
- stort behov av prejudikat och ytterligare vägledning i liknande fall framöver eftersom något liknande inte prövats tidigare i Sverige:
- många ansåg att domen var direkt felaktig.
Vi föreställde oss inte att vi skulle springa på problem.
Men sen hände något märkligt! Min jurist Joakim beskrev det som en blixt från klar himmel ner i hans mailkorg.
Vi fick inget prövningstillstånd från Arbetsdomstolen!
Angivet skäl: ‘det finns ingen anledning att överklaga’.
Eftersom det här skedde just på fredagen innan valet ville jag att det skulle komma ut i media direkt. Det blev 4 fina artiklar. Jag anser att det är ännu en skandal i den långa processen som detta varit.
Så vad betyder det här? Är det slut nu? Ska vi nöja oss?? Vet inte.
Jag blev inbjuden till ett panelsamtal på ett Greenpeace evenemang nyligen, med klimatorganisationen Aurora som stämmer staten för bristande klimatarbete och Klimaseniorinnen, de schweiziska kvinnoorganisationen som stämde Schweiz i EU domstolen för bristande klimatarbete och vann! Så inspirerande. Tom självaste Annika Strandhäll som var där erbjöd sig sin hjälp att föra fallet vidare. Vi får se.
